Hur underbart? Finns det något bättre än när man märker tydligt att det börjar bli varmare ute? Känslan när man kan ha på sig minde med kläder på koppen, dricka svalkande smoothies och juicer, sitta på uteserveringar och äta lunch, sena fina kvällar när man kan titta på solnedgången och mörkret faller allt senare. Jag älskar det. Egentligen är sommaren min favoritårstid. Har alltid avskytt våren, men det beror på att min migrän förvärras något enormt och på grund av att jag lever med agorafobi och social fobi, vilket gör det svårt för mig att vara där många människor är.

Som ni vet älskar jag solnedgångar, och det är under april och maj som de är allra vackrast. Hade jag inte lidit av migrän så hade kanske våren varit min favoritårstid. För oss som lever med social fobi och annat som hindrar oss från att träffa mycket folk är våren en svår tid, just för att alla hittar vårkänslan och är mer ute och rör sig. Det kan vara svårt. Riktigt svårt. Jag har själv svårt att hantera det många stunder. Förra året låg jag inne hela våren och hela sommaren på grund av dåligt samevete, ångest och migrän.  Men då är det de här små sakerna som räddar mig. Min räddare i nöden är solnedgången. Att titta på den kan göra mig lycklig, om så bara för en liten stund.

Det är inte alla som kan njuta av det fina vädret och allt vad våren innebär på grund av olika orsaker, och det gör att man blir ännu mer isolerad och deprimerad. Men då gäller det att hitta de där små sakerna som är värda allt. Kanske har du en favoritbok du brukar läsa på våren? Kanske har du en favoritpromenad du tar på kvällarna? Kanske har du ett favoritställe att sätta på och käka lunch med en vän? Kanske älskar du - precis som jag - att sitta vid vattnet, filosofera och titta på solnedgången? Vad det än är, så håll fast vid den saken.